Processen pågår för Bollklubbens stolta flickor. Idag var vi jävligt nära att välta kolossen från Partille men likt förbannat när det blåstes för eld upphör så hade vi loosat med en balja, 21-22. Med processen menar jag att vi hela tiden utvecklas och nu kan utmana alla lag i Elitserien. Stoltheten i sig är att utmana Sveriges i särklass bästa lag med enormt mkt större resurser och att vi då genom ett gediget långsiktigt jobb närmar oss gång efter gång. Samtidigt kan jag inte låta bli att vara avundsjuk på dom stora klubbarna(IKS, Lugi, Eslöv och Skövde) som lyckas skapa utmärkta förutsättningar genom ihärdigt jobb för sina lag. Där är vi inte riktigt än som klubb men skam den som ger sig. Prestationen från besättningen i dagens drabbning är bra men resultatet är grymt surt. 

Sitter för övrigt på min kammare och känner mig ganska urlakad och funderar hur jag ska få ihop våren, alltså tiden, men samtidigt börjar revanschlustan komma och i horisonten väntar nästa uppgift, Lugi borta. Att vara Elittränare i en liten klubb är fan i med ingen dans på rosor men i charmen ligger att få se sitt lag utvecklas över tid. Mitt lag har oxå anammat devisen att "hårt jobb lönar sig alltid" och är det ngt vi gör så är det att jobba hårt.

Resultaten i övrigt denna dag i serien var högst förväntade.